BrainLit®

Effekterna

Ljus har en betydande effekt på biologiska funktioner och våra dagliga rutiner, vilket gör det till en central del av vårt välmående. Exponering för dagsljus påverkar vår sömnkvalitet, effektivitet, uppmärksamhet och en rad andra viktiga faktorer för vårt välmående. Forskning på detta område har de senaste åren lett till många spännande studieresultat som direkt påverkar och utgör grunden för BioCentric Lighting™.
Utforska gärna på de tre kategorierna nedan för att läsa mer om ljusets effekter!

Hälsa

En störd cirkadisk rytm

Människan är anpassad för en cirkadisk rytm med dag och natt. Idag vistas vi oftast inomhus och får inte den naturliga synkronisering som exponering för solljus ger. Ljus inomhus har sällan dagsljusets intensitet, och det finns inte heller samma variation i färgspektra. Dessutom är exponering för ljus även på natten vanligt numera, en tid då vi biologiskt är skapta för att sova och ljuskänsligheten är som störst. Det förstärker ytterligare desynkroniseringen med soldygnet¹³.
Ofta är det sociala livsmönstret separerat från soldygnet, vilket skapar en fasförskjutning mellan den cirkadiska rytmen och livsrytmen. Tidpunkter för måltider och träning påverkar likaså³⁸. Skiftarbetare har ofta en cirkadisk obalans och löper därmed ökad risk för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar, fetma, diabetes och cancer¹⁴.

Behovet av personligt ljus

Mångas livsstil följer idag sällan soldygnet. Matvanor, träning, resor och arbetsuppgifter gör att vår tillgång till dagsljus ofta är begränsad. Vår livsstil påverkar dessutom inte sällan våra sömnvanor. Genom personligt anpassade ljusrecept inom ramen för BCL möjliggörs synkronisering med den cirkadiska rytmen.

En störd cirkadisk rytm kan ha en koppling till cancer.

Jetlag

Plötsliga yttre störningar av den cirkadiska rytmen, som att flytta sig snabbt över breddgrader, orsakar förändringar i rytmen. Klockorna i kroppens olika vävnaderna anpassar sig till dessa förändringar i olika takt vilket leder till att de blir osynkroniserade.

Sömn

Sömnrelaterade problem är vanliga i dagens samhälle. Sömbrist leder till sämre omdöme, ökad impulsivitet och minnessvårigheter. Sömnvanor är direkt kopplade till vår cirkadiska rytm. En forskningssammanställning visar att ljus kan korrigera en störd cirkadisk rytm²⁰, ²¹. Ljus under sen natt/tidig dag skiftar faserna framåt (till en tidigare timma) och exponering sen dag/tidig natt skiftar faserna bakåt (till en senare timma)¹³. Styrkan i synkroniseringen beror på ljusfördelningen och exponeringstid²². En förbättrad cirkadisk rytm är associerad med förbättrad sömn och färre depressiva symtom²³.

Sömnbrist och den cirkadiska rytmen

Beroende på diagnostiska kriterier, visar studier att 10–30 % av befolkningen lider av någon form av sömnrelaterad sjukdom. Ofta finns en fasförskjut-ning där livets rytm, den cirkadiska rytmen, och hormonerna kopplade till metabolisk rytm ej harmoniserar¹⁸. En störd cirkadisk rytm ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar, diabetes och tros vara en sannolik länk till cancer¹⁹.

Rätt ljus kan skydda mot skadligt ljus på natten

Att minska exponeringen för blått ljus med skyddande glasögon på kvällen är ett sätt att förbättra nattsömnen²⁹. Ljus, särskilt blått, på morgonen stabiliserar dock den cirkadiska rytmen¹³. Det tros också vara skyddande mot ljus vid andra tillfällen, vilket annars skulle kunna ändra den cirkadiska rytmen och störa sömnen³⁰, ³¹, ³².

Ljus som behandling för depression

Ljus har under många år använts för att behandla depression²⁴,²⁵. Publicerade studier har även visat att en kombination av farmakologisk terapi och ljus är effektivare än enbart psykofarma och användningen av kronobiologisk terapi går framåt²⁶. På samma sätt har exponering för dagsljus använts för att minska depression hos individer med demens, en grupp som i stor utsträckning påverkas av depression²⁷. Säsongsdepressioner verkar lika effektivt kunna behandlas med blåmättat vitt ljus vid 750 lux som ett standard skarpt ljus med 10 000 lux²⁸.

Ljusexponering för ögat

Närsynthet kännetecknas av en tillväxt i ögat där ögat blir för långt i förhållande till optiken i ögat, vilket gör att bilden placeras framför näthinnan. Forskning på djur visar att ljusintensitet och spektra påverkar tillväx-ten av ögat³³. Annan forskning visar att mer tid spenderad utomhus verkar skyddande mot utvecklingen av närsynthet³⁴, något som bekräftas av en annan studie där det framgår att tid och intensitet av ljuset är avgörande³⁵. Att få mindre än 40 min dagligt ljus (>1000 lux) kan predisponera för snabbare tillväxt av närsynthet och det spekuleras även i om det finns en minimal mängd ljus som krävs för att minska tillväxten.

Funktion

Vakenhet

Ljus påverkar vår vakenhet⁶.  Exponering av blåmättat vitt ljus har en uppiggande effekt³ och monokromatiskt blått ljus (420 nm) inducerar en större subjektiv vakenhet jämfört med ljus med längre våglängder, vilket var märkbart även efter en längre tids exponering⁷. Detta tros förmedlas via direkta kopplingar mellan ganglieceller i näthinnan och thalamiska regioner i hjärnan⁷.

Kognition, produktivitet och koncentration

Blått ljus verkar förbättra kognition⁸ och positivt påverka konsolideringen av långtidsminnen⁹. Blå ljusexponering vid kontorsarbete har samtidigt visat sig ha positiva långsiktiga effekter på produktivitet och koncentration¹⁰, ¹¹.

Den negativa effekten av dåligt ljus är mer betydande än den positiva effekten av regelbunden träning.

Känslor

Humör

Sämre humör är en bieffekt av dåligt ljus¹. I en befolkningsstudie i Finland framgick att en självrapporterad dålig inomhusbelysning var förknippad med sämre psykisk hälsa². I samma studie fann man också att den negativa effekten av dålig ljustillgång till och med var större än den positiva effekt man fick av regelbunden fysisk aktivitet². Tillgång på ljus kan också förbättra humöret. Blåtonat vitt ljus har en direkt humörhöjande effekt³ och flera studier visar att gryningssimuleringar på morgonen förbättrar den subjektiva uppfattning av välbefinnandet⁴.

Stressminskning

Betydelsen av lämplig belysning i skolan och dess effekt på välbefinnandet är viktig för att minska barns stressnivåer. En grupp svenska forskare har argumenterat för bättre ljusförhållanden för att förbättra skolmiljön⁵.

Aspekter av ljuseffekter

  • Intensitet
  • Timing
  • Våglängd
  • Längdstimuli
  • Tidigare ljushistoria
  • Andra faktorer som t ex mat och träning

Positiva effekter av rätt ljus

  • Synkroniserar en störd cirkadisk rytm och förbättrar sömnen
  • Effektiv behandling av säsongsdepressioner
  • Förstärkt effekt i kombination med farma-kologisk behandling av depression
  • Ökad inlärningsförmåga hos skolbarn
  • Ökade melatoninnivåer hos strokepatienter
  • Cirkulärt ljus hjälper prematurbarn öka i vikt och förkortar därmed sjukhusvistelsen
  • Ljus tros förhindra utveckling av myopi

Ljus har en effekt på biologiska funktioner som är viktigare för vår hälsa än de flesta är medvetna om.

Ljus har en effekt på biologiska funktioner som är viktigare för vår hälsa än de flesta är medvetna om. Med mer tid som spenderas inomhus och framför skärmar synkroniserar våra kroppar inte på rätt sätt med solljuset. För att hålla igång och förbättra vårt välmående och skapa en bättre framtid för våra barn är det viktigt att vi är i balans med vår cirkadiska rytm. Med BioCentric Lighting™ kontrolleras de olika ljusaspekter som influerar din fysiologi. Dessa är våglängd, intensitet, riktning, timing och tidslängd. Våra ljusmiljöer är designade att ha samma positiva effekt som naturligt dagsljus, vilket säkerställer synkroniseringen med biologiska klockor.

Vill du fördjupa dig mer?

Klicka på flikarna nedan för att lära mer om forskning och studier bakom ljuspåverkan för människor i olika områden och tillstånd!

Sömnens betydelse

Sömn spelar en avgörande roll för människans funktioner. En god natts sömn förbereder oss för aktiviteterna under dagen. Men sömn är inte ett passivt tillstånd för vila. Sömn är också en tid då en del av kroppen är mer aktiv. Medan blodtrycket sjunker och andningen blir mer regelbunden och långsammare, ökar frisättningen av tillväxthormoner. Aktiviteter som muskeltillväxt, cellreparation, proteinsyntes och matsmältning är ofta på topp under sömnen.

Faktorer som påverkar sömn

  • Ljus. Ljus påverkar sömnen direkt genom att minska utsöndringen av sömnhormonet melatonin, men också genom att synkronisera den interna klockan som påverkar vår tid att sova.
  • Ålder. En gradvis minskning av behovet av sömn från nyfödda till vuxen ålder.
  • Sovmiljö. Buller, temperatur och ljus är alla faktorer som kan påverka sömnen.
  • Medicinska tillstånd. Smärta och obehag gör det svårare att sova. Medicinska förhållanden påverkar sömnreglering.
  • Psykologiska tillstånd. Ångest, stress och depression gör det svårare att sova.
  • Läkemedel (betablockerare, antihistaminer, alfa-blockerare, antidepressiva medel, sömnläkemedel) kan störa sömnen.
  • Nikotin, koffein och alkohol påverkar sömnen.

Människor i industrialiserade länder tillbringar mindre tid utomhus än tidigare och får ofta så lite som 1 timme av dagsljus. Utan ljus försvåras synkronisering av sömnen.

Faktorer som orsakar sömnstörningar

• För lite dagsljus för att synkronisera med soldygnet.

• Ljus utanför soldygnet.

• Våra sociala vanor är inte synkroniserade med dagsljuset.

• Våra sociala vanor varierar (skiftarbete, sen kväll ute osv).

Det finns allt större bevis på att vi sover för lite. Kortsiktiga effekter av sömnbrist inkluderar direkta fysiologiska effekter på hungerhormoner. När vi sover för lite på natten ökar hormonet ghrelin som stimulerar aptiten. Matintag nattetid är en tid då kroppen bearbetar glukos långsammare och celler har en lägre insulinkänslighet än dagtid. Vidare förstärks ytterligare ökad aktivitet i regioner i hjärnan kopplade till belöning, som svar på matintag vid sömnbrist.

Kortsiktiga effekter av sömnbrist

  • Fysiologiska reaktioner. Högt blodtryck, nedsatt kontroll av blodglukos, minskad insulinkänslighet, ökad inflammation.
  • Sömnighet.
  • Minskad mental kapacitet. Försämrat logiskt resonemang, minskad matematisk kapacitet, lägre koncentration, försämrat arbetsminne, försämrad kreativitet.
  • Dåligt humör, ökad impulsivitet och ökad ilska.
  • Försämrat omdöme.

Redan efter 3 dagars med förlängd sömn såg man positiva effekter på insulinmetabolism och en ökning av testosteron i en grupp med män som vanligtvis sov för lite.

Långsiktiga konsekvenser av sömnbrist

  • Humörstörningar
  • Fetma
  • Diabetes
  • Högt blodtryck
  • Cancer

De långsiktiga konsekvenserna av sömnbrist orsakar utbredda hälsoproblem. Skiftarbetare som utgör 15-20 % av den europeiska och amerikanska arbetsstyrkan löper särskilt hög risk av drabbas av störningar av dygnsrytmen och sömnstörningar. Skiftarbetare har en ökad förekomst av hjärt-kärlsjukdom och cancer och sömnproblem är vanliga.

Statistik

15 % ökad dödlighetsrisk bland personer som sover 5 timmar eller mindre per natt

20 % av alla vägolyckor i USA orsakas av sömnbrist

30 % av befolkningen upplever sömnproblem

33 % av trafikanter har somnat vid ratten

50 % av alla som arbetar nattskift rapporterar att de regelbundet slumrar till på arbetet

7 timmar - mängd sömn de flesta behöver per natt

6,5 timmar - genomsnittlig sömntid

Hur du kan förbättra sömnen

Förbered din sömn i förväg. Försök ta bort och undvika för mycket ljus en timme innan du sover. Försök att ha ett regelbundet sovschema och undvik träning tre timmar innan du går till sängs, eftersom träning stimulerar kroppen att utsöndra stresshormonet kortisol. Undvik också mat några timmar före sömn. Ljus på kvällen kan störa sömnen men starkt ljus på morgonen pressar ned melatonin och hjälper till att synkronisera sömn-vakenhetscykeln. Försök att få tillräckligt med ljus under dagen och särskilt under de tidiga timmarna.

Referenser

The Division of Sleep Medicine at Harvard Medical School and WGBH Educational Foundation

Medic et al. Short- and long-term health consequences of sleep disruption Nature and Science of Sleep 2017:9 151–161

Figueiro and White Health consequences of shift work and implications for structural design Journal of Perinatology (2013) 33, S17–S23

Johnston et al. Circadian Rhythms, Metabolism, and Chrononutrition in Rodents and Humans REVIEW FROM ASN EB 2015 SYMPOSIUM

Koppling mellan ADHD och störning i den cirkadiska rytmen

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med ökande förekomst som drabbar omkring 7-8 % av barn. Det fortsätter ofta in i vuxen ålder. Ungefär två tredjedelar av barn med diagnosen ADHD använder medicinering för sina symptom.

Forskning har visat störning i dygnsrytmen hos vuxna med ADHD med en fördröjning av melatoninutsöndringen på kvällen (DLMO) och en associering till kvällskronotyp. En störning i dygnsrytmen bidrar till både subjektiv och objektiv dysfunktion i vuxen ADHD.

Sömnlöshet bland vuxna och barn med ADHD är vanligt, vilket är direkt relaterat till en störd dygnsrytm. Ungefär hälften av antalet barn som lider av sömnstörning och behandlas med melatonin använder också ADHD-läkemedel. En ökande förskrivning av melatonin till barn har rapporterats.

Starkt solljus är känt för att förbättra och förstärka vår naturliga dygnsrytm . Ny forskning om ljusbehandling för personer med ADHD har visat gynnsamma effekter på störd dygnsrytm och lindring av ADHD symptom.

En studie har funnit

  • Förbättrade symtom på ADHD, särskilt symptom på impulsivitet, ouppmärksamhet, svårigheter att upprätthålla ansträngning och trötthet
  • Förbättrade humörsymtom
  • Förbättrad dygnsrytm

En annan studie har funnit 

  • Melatoninutsöndring som startade tidigare på kvällen
  • En tidigareläggning av sömnperioden

Dessa lovande studieresultat pekar på de positiva effekter som en normalisering av dygnsrytmen kan ha för personer med ADHD och där BCL och dynamisk belysning kan vara extra gynnsamt.


Referenser


Coogan and McGovan A systematic review of circadian function, chronotype
and chronotherapy in attention deficit hyperactivity disorder
ADHD Atten Def Hyp Disord (2017) 9:129–147

Fargason et al Correcting delayed circadian phase with bright light therapy predicts improvement in ADHD symptoms: A pilot study Journal of Psychiatric Research 91 (2017) 105-110

Rybak et al An Open Trial of Light Therapy in Adult Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder J Clin Psychiatry 2006;67:1527–1535

Furster and Hallerbäck The use of melatonin in Swedish children and adolescents—
a register-based study according to age, gender, and medication of ADHD
Eur J Clin Pharmacol (2015) 71:877–881